Sunday, May 27, 2007

Veckorapport


tja... nu kommer jag säkerligen skriva massa långt igen...eller kanske inte...?

Senaste två veckorna har varit ganska trista faktiskt, utan mycket som hänt... Jag har börjat en ny kurs, eller rättare sagt jag ska skriva en B-uppsats som är dö-trist! Jag har möblerat om hemma för att jag slängt ut mitt skrivbord och en stor, vet fan inte vad det var för nått egentligen... och istället har jag investerat och installerat en sekatär med hyllor och förstorat min köksdel. En skohylla har jag nu och jag har även fått upp min efterlängtade cykel.

Cykeln har jag redan använt massor! Jag har utforskat tullinge och hittade där en jättefin badstrand som jag bara måste tillbaka till(vattnet var redan varmt nog att bada i, dvs runt 18celsius)!
Jag har även fått en guidad natt-tur i Huddinge av nån vid namn Ellen som jag hittade när jag cyklade dit mitt i natten för att köpa cigg.
Likaså har jag cyklat hela vägen till Södermalm och spanat in Årstaviken och så har jag hittat "reggie-fiket i Årstaviken" från SJ-reklamen. Där åtnjöts glass i en solstol medan solens nedgång skådades och vatten hördes kluckande under bryggan.


Nästa helg ska jag till göteborg. Min syster ska nämnligen Äntligen gifta sig!!! Men det blir tyvärr många bortfall på kalaset. De enda syskonen utöver mig som kommer bli min ena syster och en av hennes halvbröder. Varför vet jag fortfarande inte, men jag har hört ryktas om nån fejd som jag inte fattat nått av... trist!

Wednesday, May 16, 2007

Jahopp... Då är man 24 nu då. Hmmm... hur känns det? Jag vet inte om just EN dag har gjort så att mitt liv förändrades helt direkt... ...men om jag ska jämföra med förra året vi denna tiden(har alltid lite extra kontemplation på min födelsedag) så måste jag erkänna att jag äntligen känner mig vuxen. Eller är det äntligen?? Jag vet inte, men vuxen känner jag mig iallafall, och det gjorde jag inte förra året. Då ville jag aldrig bli vuxen. Men jag har märkt att har man folk som ser urr till en, så är det viktigt att man ser på sig själv som en vuxen och en förebild. Och det är ju det jag vill kunna vara. Just en förebild alltså. ...inte när det gäller allt förståss. Jag vill liksom inte att småttingarna ska se på mig som en cool rökare tillexempel. ..men som ideologist iallafall. Någon som vägrar stänga sitt sinne. Någon som aldrig hittar ett definitivt svar på något. Någon som vågar lyssna på andras åsikter och argument och ta till sig dessa utan att för den skull bli för mycket av en hoppertissa när det gäller åsikter och annat. Men ändå, tja ni förstår säkert inget av mitt svammel iallafall... Empati är det viktigaste vi människor har. Man måste inte ha sympati bara för att man har empati, men man måste ändå förstå människor! "agree to disagree"
jaja, idag kommer min mor och min pappa hit. Hoppas att de inte blir för påfrestande... ni vet ju hur föräldrar jag bli...
Pöss och Kräm!

Tuesday, May 15, 2007

Satans grannar!

Jag hade varit borta från min lägenhet i max en halvtimme för att köpa mjölk, och på den tiden har någon jävul lyckats klottra ner hela min dörr med slagord och tillmäten om att det normala är och ska vara kille+tjej, att jag är en "jävla horbög" och massa annat. Jag blir så jävla förbannad! Funderar på om jag ska skriva ett ilsket brev till alla mina grannar och skälla ut dem, eller om jag bara ska kontakta hyresägarna... jag vill liksom inte bo granne med sånna människor. Speciellt inte nu när IDAHO/min födelsedag närmar sig. Kanske ska jag trycka ner IDAHO-flyers i alla brevlådor?

Kanske ska jag börja behandla alla heterosexuella, alla fundamentalister mfl såsom de behandlar mig? ska jag börja skrika åt dem och spotta åt dem på gatan? Kanske skriva slagord om att heterosexualitet inte längre behövs eftersom vi ändå är överbefolkade och nått om att vi inte är lika primitiva som de som inte förstår sig på dagens tekniska utveckling? något om att "lika barn leka bäst"? Ska jag verkligen sänka mig till deras nivå? Nä, det är nog bäst att jag inte gör det för sänker jag mig till deras nivå av ologiska och rentav dumma syn på världen så kommer de bara slå mig med erfarenhet av att vara just dum...

Monday, May 14, 2007

spexet slut, och jag blir 24

Nu ska spxet i princip vara slut. Den sista föreställningen var i lördags och sen kom sittningen. Det måste varit den konstigaste sittning jag någonsin varit på. Sittnings och gückle-meistra/o/e fanns inte utsedd, inga typiska sittningsregler fanns, ingavackra dryckesvisor, några få gückle, och typ alla låtar från hela föreställningen framfördes. Inga medaljer(iof. var jag medveten om det beslutet) och massa gymnasiereferenser à la "tobbe på bordet", "vi skriker mer och har högre frekvens av kakafoni- så vi är bättre", och allmänt "hörs jag så syns jag så finns jag"...
Den påföljande söndagens städning var också en synnerligen märkvärt konstig sak. GUD som beslutat att och när den skulle vara medverkade inte alls och de två andra kvinnorna i den självutnämnda heliga treenigheten lämnade platsen ganska omgående också och helt plötsligt var det okej att JAg skulle få ansvar och att min titel skulle vara källande och aktuell. Det var nog ordet "slavande" som de ville ta fasta på som förövrigt inte ens var det ordet från början utan helt plötsligt gav Matilda mig bara det epitetet istället för "ständiga" som var bestämt från början...

Hur som haver. Festen efter sittningen var mycket trevlig och rolig! Och sen hade jag ett långt spännande natt-samtal med Dennis(tack herr Débito). Tror inte att jag somnade förrän omkring sju-tiden. Och Dennis sov nog inte alls med tanke på att han skulle åka vid åtta-tiden eller vad det var. han väckte mig iallafall inte när han smög upp...
På kvällen efter städningen åt jag och två vänner en trerätters födelsedagsmiddag i VIP-rummet på M/S Patricia. Hur gott som helst, och eftersom det var VIP och födelsedag betalade jag knappt något för en trerätters som annars skulle kostat dryga tusenlappen... Det kändes lyxigt till tusen! (ledsen för ordvitsen). Jag hörde även av Livet i natt. Han snackade om att fly från sitt liv i Gävle igen och söka jobb här i sthlms-trakten och frågade om han kunde få bo hos mig ett tag. Självklart sa jag ja, eftersom jag saknar honom, men jag tror inte att han kommer göra det ändå- så väl känner jag ändå Livet. kanske ett par dar tops. men iallafall.

Efter sovit aldeles för lite flera dygn i rad, tog jag igen detta i morse/förmiddags/eftermiddags... tja, tror faktiskt att jag sov ända till halv fem.

På onsdag kommer mor och pappa. De ska försöka skämma bort mig som vanligt, och eftersom det är min födelsedag kommer de att bringa en plattskärm till min dator! Min brors gamla förvisso, men ändå!

Thursday, May 10, 2007

SöderSpexet och livet nämsta tiden

Så, nu har den tredje föreställningen av Capone -eller Alice i den undre världen, spelats med lika mycket god feedback som de två tidigare. Äntligen känns det som om jag är lite uppskattad, även om det kanske bara är fasader och falskspel så är komplimangerna välkommna! Detta var även den ende av föreställningarna då handlingen fick någorlunda tydlig röd tråd etersom publiken var lugnare...
Att inför två tidigare GUD:er få bli presenterad som produktionsansvarig kandes som en jätteskön uppskattning! Dessutom grattulerade snygg-Alfred mig personligen för en väl genomarbetad produktion och bra manus. Då värmde det lite extra!
På lördagens final kommer jag att bli presenterad som Manus igen, men det är jag helt okej med nu! Sen blir det Sittning! Åh, vad jag längtar! För sen är det nästan över!
Imorgon ska jag bara ta de lungt hade jag planerat! Inget spexeri alls... ...men så blir det ändå inte... Jag Björn, Malin, Fd GUD Hanna och Erik har planerat att försöka göra något gückel till sittningen så det ska vi försöka få ihop imorgon. Och så är det skolan förstås, och fixa kläder till sittningen, och städa för eventuell/a nattgäster på lördagen och så ska jag simma och... ja, som ni nog förstår så blir det inte så lugn dag som jag hade planerat...

Kärleken sen då?
Tja, en kompis i Gävle försöker fixa mig en blinde-date, men när jag kollade in på hans sida på qx så märkte jag att han inte alls var min typ. Han var värsta kläd/mode-bögen och dessutom ganska så ful sådan också.. Och Pablo? Tja, honom har jag inte hört av på ett tag nu, så han har väl glömt mig där nere i Madrid. Är inte lika säker längre på att han kommer att komma och bo här hos mig till hösten... FAst, varför bry sig...? Det sägs ju att kärleken kommer när man minst anar det. Kanske det dyker upp nån snäll och trevlig kille på min fest?
JUST DET!!! JAg måste ju börja planera inför min fest och börja bjuda folk och så!
Undrar om jag ska göra sushi som tilltugg denna gången också..? Folk tyckte ju att det var lyckat koncept så jag kanske ska göra det igen. Undrar om det verkligen kommer 45 personer denna gången också, menar, mitt i sommaren kanske folk inte kan/vill...?

Förövrigt kan jag berätta att jag nog kommer att bli Mentor för nån 14-åring nästa läsår. Jag hade ju många vuxna när jag växte upp, och det önskar jag verkligen att många fler ska ha möjlighet att få! Det kanske inte ör möjlig att ge personen fyra föräldrar som jag hade, men åtminstonne en vuxen mer att ty sig till. Så kan man bara hjälpa En så är det iallafall en mer som får en bättre uppväxt.

Oj, idag var jag pratglad märker ajg... kanske inte ska döda min enda blogg-läsare genom att skriva för långt.
God natt och Pöss och Kram!

Saturday, May 5, 2007

Det svenska sammhället på nedgång!

Idag fick jag verkligen se hur det svenska systemet inte är tillfredställande bra. Jag fann en dam i flemingsberg som var helt söndergråten för att hon inte hade någonstans att bo. När jag då försökte hjälpa henne genom att ringa härberge så började jag komma in i systemets moment22. Det var fruktansvärt hur de behandlar folk. Jag blev runthänvisad till sex(6st) nummer innan jag blev hänvisad tillbaka till samma igen. ingen ville ta hand om henne. Om jag hade kännt henne bättre hade jag låtit henne slagga hos mig, men det vågade jag inte. jag fixade då en taxi till henne och hon sa att hon skulle åka till ett ställe där hon viste vart man kunde få täcke för natten, så jag hoppas att hon kom dit tillslut. Jag känner mig som en riktigt dålig människa för att jag inte släppte in henne hos mig, men jag försökte mitt bästa och jag lyssnade på henne vilket är mycket mer än många andra skulle göra i detta skit-samhälle! Hon var ju liksom en helt normal 41-årig dam som blivit bostadslös och hamnat mellan alla stolar som finns!
Min uppmaning till alla är att åtminstonne ha tålamod nog att ta sig tid att lyssna på folk. Det är liksom det minsta vi är skyldiga varandra och de som vi knuffat ner mellan stolarna för att sedan låtsas att inte se!

Tuesday, May 1, 2007

Åt helvette med dem!

Nu vill Matilda och Jenny misscreditera mig för att jag varit sjuk och för att de varit dåliga på att deligera! De vill ta bort mig från tack-listan efter föreställningen och förmodligen från programmet med. Fast å andra sidan vill de inte att någon förutom de själva, ensemblen och orkestern ska få cred, så jag är väl inte helt ensam om att böra bli ilsk. Men om det slutar med att det blir så ändå, så kommer jag definitivt att hoppa av och ge hela skiten till Matilda och Jenny.
I såfall, ÅT HELVETTE MED DEM!