Thursday, November 30, 2006

Ett sjukt dygn!

Ett sjukt dygn
Tors 30 nov 2006 01:23
Idag var jag sjukskriven för depression, har varit det nu ett tag, och var hemma. Men min vän Peter ringer och vill ha med mig till fest för att muntra upp mig. Och hans övertalningsförmåga är stor så jag följer med.
På festen är alla redan aspackade och en läskig gubbe försöker ragga upp mig men jag dodschar hans försök. Sen är det flera som däckar och några som blivit drogade. En annan läskig gubbe slår en av de drogade/däckade kvinnorna och vi håller fast honom och ringer polis. Snuten kom efter en tjugo minuter ungefär och jag får avlägga mitt vittnessmål...
En rejält sjuk dag helt enkelt!

Wednesday, November 29, 2006

Förlåt mig Simon

Förlåt mig Simon
Ons 29 nov 2006 12:57

Jag lovade att jag alltid skulle vara där för dig och att du inte skulle se samma saker hos mig som hos dig. Jag är ledsen att jag bröt det, för nu är det jag som behöver en axel medan mina armar ser ut som jag lekt med ett rivjärn... Snälla någon hjälp mig innan jag rinner bort.

Sunday, November 19, 2006

It can't rain all the time...?

It can't rain all the time...?
Sön 19 nov 2006 01:06
Att vara deppig är som att ha tagit clerityn innan man går ut på våren. Jag är allergisk mot smärta, men när jag är deppig är fysisk smärta det enda som tar bort min sorg och det är nästan så jag kan njuta av det då...

"bite my lips and close my eyes, dreaming away to paradise. Some say 'quit' or I will die, think it's just a myth"

Jag kråmar mig i dysterhet och vältrar mig i smärta. blodet rinner ner för arm men vackert är ju detta!
streck och mönster överallt lika röda som gardiner, när jag tar på dom så visar jag inga ledsna dystra miner.
jag skapar på min kropp, vackra mönster som ger mig hopp
varför kallar du det destruktiv, jag skapar ju bara med mitt egna liv.
tills dess du skapat tollerans, sätter jag dig på distans
Distans ifrån mitt liv, för jag hatar dina direktiv!
ingenting är svart och vitt, mitt blod är rött precis som ditt!
Så nu fyller jag mitt rödvinsglas och fortsätter till en ny extas!

Saturday, November 18, 2006

En tragisk människa!

En tragisk människa!
Lör 18 nov 2006 23:32
Idag är det jag som är emo. Jag vet inte ens varför. Jag är bara väldigt nere. Mina vänner är som bortblåsta och rakbladet är så vackert vass. Blodet är nästan samma nyans som vinet jag dricker, men mer trögflytande. Det är vackert men ingen kommer få reda på det, för imorgon kommer tyg att täcka mina sår på kroppen Och ett leende kommer täcka såren i själen. Det enda jag har att värma mig med är en sängvärmare och mitt blod. Men livet är vackert och jag saknar det!

Monday, November 13, 2006

Inflyttningsfesten

Inflyttningsfesten
Mån 13 nov 2006 09:18

Det var en ganska bra fest. 38 pers på mina 28kvm. Men jag saknade några som inte kom. Besviken på er...
Min Vän och Ljusstrimman var där men inte Livet. Flera skuggor ur tidigare liv kom också, men det var inte många på plats som jag kände...

De allra flesta uppskattade att jag hade lagat sushi istället för att ha chips och sånt som snacks. att nästan all sushi var vegansk gjorde det ju inte mindre tacksamt. Efter ett tag märkte jag dock att de flesta som var där kände jag inte längre vilket gjorde mig ganska så deppig. Jag var bara bekant med nästan alla. Det var i stort sett bara Ebba och Märta som jag tyckte att jag kände på festen. Det är 5% liksom.

De andra då? Jo, de tillhör tidigare bekantskaper.
Erikas definition är: "En person man känner är en person som man kan sätta sig in i och känna till hur denne skulle aggera i olika situationer. Man behöver inte kunna personens bakgrund för att känna denna, men ju mer man känner till om personens bakgrund desto lättare är det att förstå varför personen beter sig som den gör. Så känner man en person kan man alltid lära känna denne bättre."

Men de är alla mina vänner iallafall även om jag inte känner dem, för en vän är för mig någon som man är vän mot och bryr sig om. Det måste inte vara bevarat, men det hjälper!

Friday, November 10, 2006

Du är beroendeframkallande!

Du är beroendeframkallande!
Fre 10 nov 2006 00:49
Jag har inte pratat med dig på två dagar nu och jag börjar få abstinens! Vill ju höra din röst och dina förvirrade uttalanden. Älskar ju dig min vän! Kan göra allt för mina vänner, för dig!

Du är den enda anledningen till varför jag kliver upp på morgonen. Du är enda anledningen till varför jag finns till! Den dagen vi inte längre kan prata med varandra, den dagen kommer mina föräldrar få gråta. Men den dagen hoppas jag att den aldrig kommer!